Den främsta anledningen till att ungdomsarbetslösheten är så hög i Sverige beror på bristande utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Bara en av 40 svenskar i åldrarna 15-24 år har förlorat sin anställning på grund av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Det skriver Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, och Samuel Engblom, jurist på TCO, i en debattartikel i Aftonbladet den 7 oktober 2009.
Artikeln bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. De smått sensationella statistiska uppgifterna innebär att debatten om LAS påstådda skadliga inverkan på ungdomars chans att få jobb nu kan ta en ny vändning.
Enligt Eurostats rapport från den 1 oktober i år steg arbetslösheten bland svenskar i åldrarna 15-24 år till 27,3 procent i augusti i år, jämfört med 19,1 procent i augusti förra året. Bland EU:s 27 medlemsländer är det bara Spanien, Lettland och Litauen som har en högre ungdomsarbetslöshet än Sverige.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Näringsliv liksom näringsminister Maud Olofsson har hävdat att orsaken till att så många ungdomar i Sverige är arbetslösa beror på arbetsrätten och främst turordningsreglerna i LAS, det vill säga att många unga blir uppsagda på grund av principen sist-in-först-ut.
Mörtvik och Engblom visar med hjälp av SCB-statistiken att påståendet är en myt. Bara en av 40, det vill säga 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna under 2008, var utan jobb på grund av personal- eller driftsinskärningar där turordningsreglerna kan ha kommit till användning.
Statistiken visar också att av den lilla procentandel av arbetslösa ungdomar som blivit uppsagda har hittat nya jobb snabbt. Den genomsnittliga arbetslösheten bland dessa ungdomar var mindre än tio veckor. Den del som blev utan jobb längre än ett halvår var inte mätbar.
Mörtvik och Engblom drar slutsatsen att de ungdomar som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist har haft såväl både arbetslivserfarenhet som utbildning, eller annan kompetens som bedömts som tillräckligt god för att ge dem en ny tillsvidareanställning snabbt.
TCO-debattörerna tillbakavisar också påståendet om att principen sist-in-först-ut gör det svårt för arbetsgivare att behålla kompetenta unga medarbetare vid personalminskningar eftersom de har färre tjänsteår. Men det är inte bara tjänsteår, utan även kompetens som avgör vem som får gå. Debattörerna pekar på att Arbetsdomstolen till exempel funnit att det varit helt enligt reglerna att säga upp äldre montörer med lång anställningstid och behålla yngre anställda med motiveringen att de senare hade kunskaper i engelska.
-Sanningen är att kompetens räknas i väldigt hög grad och att välutbildade ungdomar när de väl skaffat sig erfarenhet väldigt sällan blir av med jobbet på grund av turordningsreglerna, skriver Mörtvik och Engblom.
De viktigaste orsakerna till den höga svenska ungdomsarbetslösheten är i stället bristfällig utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Unga som går ut gymnasiet utan att uppnå behörighet till högskolan är kraftigt överrepresenterade bland såväl arbetslösa som dem som uppbär socialbidrag. Omkring 40 procent av de arbetslösa ungdomarna har dessutom aldrig haft ett arbete.
-Vill man få ned den höga ungdomsarbetslösheten är det inom dessa områden man måste vidta åtgärder. Alla som vill bör få en chans att studera och unga bör erbjudas praktikplatser och subventionerade anställningar. Ungdomsarbetslösheten kan bara bekämpas genom insatser mot dess verkliga orsaker, skriver Roger Mörtvik och Samuel Engblom.
LA
Vi bifogar debattartikeln i Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5916719.ab
"Den höga svenska ungdomsarbetslösheten inte LAS fel"
