Budgetsanering till senast 2013, ökad ekonomisk samordning, nya modeord för tillväxten och enbart fem mätbara mål. Det är i korthet innehållet den strategi som EU-kommissionen tänker föreslå EU-toppmötet i slutet av mars som efterföljare till Lissabonstrategin. I ett utkast till den nya strategin, som nyhetsbrevet ”fackligt.eu” har läst, varnas det för ett ”förlorat årtionde” om inte regeringarna agerar kraftfullt efter den ekonomiska krisen och ökar samordningen av den ekonomiska politiken i euro-länderna.
Att den gamla tioåriga Lissabonstrategin inte lyckades skyller EU-kommissionen på medlemsländernas bristande vilja att leva upp till de målsättningar som sattes upp i Lissabon år 2000. Nu föreslås att ”Europeiska rådet”, det vill säga EU:s toppmöten, ska ta ett större ansvar för att nya prioriteringar och mål efterlevs. Kommissionen ska utvärdera och föreslå om anmärkningar ska delas ut till enskilda länder, däremot blir det inte tal om sanktioner som ordförandelandet Spanien först föreslog.
De bindande målen begränsas till fem. Därmed struntar man i andra mål, till exempel om graden av barnomsorg, kvinnornas sysselsättning, de äldres sysselsättning och många fler mål, som finns i den strategi som upphör vid årets slut. De fem mål som nu föreslås är följande:
- sysselsättningsgraden i åldrarna 20-64 år bör öka från dagens 69 procent till minst 75 procent,
- investeringsnivån i forskning och framsteg i EU i snitt ökas från nuvarande 1,9 procent av BNP till 3 procent av BNP,
- till 2020 minskas koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, andelen förnybar energi ökas med 20 procent och energikonsumtionen minskas med 20 procent,
- andelen 30-34-åringar som avslutat högre utbildning ska ökas från 31 procent till minst 40 procent,
- och till sist, risken att hamna i fattigdom ska minskas med X procent, jämfört med dagens 17 procent.
Utkastets innehåll diskuterades idag, den 25 februari, i kommissionen, som väntas lägga fram det slutliga förslaget den 3 mars. Enligt utkastet ska kommissionen föreslå att toppmötet den 25-26 mars i Bryssel beslutar att anta tre övergripande prioriteringar, formulerade i tre modeord: ”Smart tillväxt”, ”Grön tillväxt” och ”Inkluderande tillväxt”. I själva verket motsvarar det Lissabonstrategins tre ben, det vill säga ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet, men den nya förpackningen är mera PR-mässig.
Under dessa tre prioriteringar föreslås program, kallade ”flaggskepp”. Under ”smart tillväxt” kallas flaggskeppen för ”Innovativa unionen”, ”Ungdom i rörelse” och ”Den europeiska digitala agendan”. På normalt språkbruk handlar det i korthet om att främja innovation, utbildning och studentutbyte samt snabbare Internet.
Under ”grön tillväxt” föreslås ”flaggskepp” för att bekämpa klimatförändringarna”, ren och effektiv energi och konkurrensförmågan. Det senare kallas för ”En industripolitik för en globaliserad era”.
Under ”Inkluderande tillväxt” kallas ”flaggskeppen” för sysselsättning, yrkesskicklighet och kamp mot fattigdom för ”En ny jobbagenda”, ”Nya skickligheter för nya jobb” och ”En europeisk plattform mot fattigdom”.
I utkastet sägs att förutsättningen för att den nya strategin ska lyckas är att medlemsländerna har sunda offentliga finanser och att budgetsaneringarna ska påbörjas nästa år och att medlemsstaterna ”som regel” ska ha bantat budgetunderskotten till under 3 procent av BNP till 2013.
EU-kommissionen vill att toppmötet den 25-26 mars enas om de övergripande prioriteringarna och de fem bindande målen, att toppmötet i juni godkänner hela den föreslagna strategin och de nationella mål som krävs. Vid decembertoppmötet i år väntas medlemsländerna presentera sina stabilitets- eller konvergensprogram samt de nationella reformprogram som följer av den nya strategin, som om den godkänns, börjar gälla från 2011. I februari 2011 ska kommissionen yttra sig om dessa nationella rapporter och komma med förslag till vårtoppmötet om ländervisa rekommendationer eller anmärkningar.
När EU-parlamentet på onsdagen diskuterade den nya EU 2020-strategin varnade ledamöter för allt för snabb sanering av budgetunderskottet, medan andra drog slutsatsen att det behövs ett ekonomiskt styre för den ekonomiska samordningen i euro-zonen. Den nye EU-presidenten för Europeiska rådet, belgaren Hermann Van Rompuy sade att det blir nödvändigt med större ekonomisk samordning samtidigt som det behövs reformer på både EU-nivå och nationell nivå, men påpekade att reformerna också får budgetmässiga konsekvenser. Även EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso betonade vikten av en ”stark” och ”verklig” ekonomisk samordning.
Socialistgruppens vice ordförande, britten Stephen Hughes, varnade i debatten för att allt för kraftiga budgetnedskärningar kan göra att den ekonomiska återhämtningen blir långsammare och den ekonomiska tillväxten svagare. Han efterlyste satsningar som skapar fem miljoner nya jobb i den gröna ekonomin till 2015. Marita Ulvskog, också vice ordförande i gruppen Socialister&Demokrater, ansåg att den nya strategin EU 2020 skulle kunna innebära en ny ”green deal” för Europa.
-EU borde visa ledarskap när det gäller att skapa nya gröna jobb, sade Ulvskog.
LA
