Efter Greklandskrisen och de falska budgetsiffrorna sade EU-ländernas finansministrar på tisdagen ja till ett förslag om att ge statistikbyrån Eurostat hårdare nypor för att kontrollera att ländernas budgetstatistik är korrekt. Bland annat ska Eurostat tillsammans med kommissionen kunna göra räder till de olika finansministerierna. Vid sina olika möten i Luxemburg antog såväl EU:s finansministrar som eurogruppen och expertgruppen under rådspresidenten Herman Van Rompuys ledning en rad förslag för att öka förtroendet för euron och för att stärka den ekonomiska styrningen, bland annat genom nya bötesregler för euroländerna.
De antagna förslagen från de olika möteskonstellationerna kommer att ligga till grund för beslut på EU-toppmötet nästa vecka.
* Eurostat
Redan 2005 föreslog EU-kommissionen att Eurostat skulle få ökad makt för att kontrollera budgetsiffrorna. Men det var först nu till följd av eurokrisen och den grekiska skuldkrisen som det kunde antas. Den nya grekiska Pasok-regeringen under George Papandreou upptäckte i oktober förra året när den kom till makten att den tidigare konservativa regeringen hade fifflat med budgetsiffrorna och lyckats dölja att budgetunderskottet nått upp till 13,6 procent i stället för tillåtna 3 procent av BNP.
* Förhandsgranskning av budgetar
Ekofin, som består av de 27 EU-ländernas finansministrar, enades om det kontroversiella förslaget om att lämna ut sina budgetprognoser på vårkanten för granskning i EU-kretsen även om det är respektive nationellt parlament som fattar beslut.
Motståndet mot förslaget, som till en början uppfattades som att EU-kommissionen ville förhandsgranska budgetarna, försvann när EU-kommissionären Olli Rehn gjorde klart att det bara handlade om att få en övergripande titt på budgetplanerna, utan redovisning av detaljer.
EU-länderna förväntas redovisa nivån på de offentliga utgifterna, utvecklingen av budgetunderskott och statsskulder. Enligt finansminister Anders Borg kommer Sverige att skicka in vårpropositionen. Storbritanniens nya konservativ-liberala regering kommer dock inte att skicka in några siffror innan förslag om budgeten överlämnats till underhuset.
* Spanien och Portugal
Finansministrarna studerade också de nedskärningar som Spanien och Portugal påbörjat för att undvika fortsatta spekulationer från finansmarknaderna. De uppmanade de båda länderna att genomföra ytterligare sparåtgärder och se över arbetsmarknadsregler och pensionssystem.
*Estland
EU-ländernas finansministrar gav också klartecken till att Estland ska kunna övergå till euron från den 1 januari 2011. Estland blir därmed det 17:e eurolandet.
* Räddningspaketet
På måndagskvällen enades eurogruppens 16 finansministrar om upprättandet av kärnan i det låneutrymme på 750 miljarder euro som skapas för att ge räddningslån till krisdrabbade euroländer som utsätts för samma ekonomiska utpressningar från hedgefonder och andra finansaktörer som Grekland utsattes för. Kärnan består av ett ”Special purpose vehicle”, SPV, på 440 miljarder euro som euroländerna upprättar genom att erbjuda nationella lånegarantier.
Euroländerna har därmed upprättat ett bolag, kallat SPV, med säte i Luxemburg, för att efter lånegarantier från de 16 euroländerna kunna ge ut obligationer på marknaden. Därmed ska euroländer i kris kunna ta lån från SPV i stället för på egen hand på marknaden. Lån från SPV kommer inte att beviljas förrän det visat sig att EU:s särskilda stödfond på 60 miljarder euro inte räcker. IMF har erbjudit sig att delta med 250 miljarder till låneutrymmet som därmed uppgår till 750 miljarder euro.
* Herman Van Rompuys expertgrupp
När eurogruppens finansministrar hade undertecknat överenskommelsen om SPV och räddningspaketet var det dags för nästa möte. Under Herman Van Rompuys ledning möttes den expertgrupp, som bland annat består av samtliga 27 länders finansministrar, för en sista gång före toppmötet nästa vecka. Då ska en preliminär rapport lämnas om ökad ekonomisk styrning av euroområdet. Gruppen var överens om att föreslå skärpta sanktioner för länder som bryter mot tillväxt- och stabilitetspakten, men än så länge bara ekonomiska.
I debatten har det föreslagits att länder som upprepade gånger syndar mot pakten också skulle kunna fråntas rätt till bidrag från EU eller fråntas rösträtten. Herman Van Rompuy sade att sådana sanktioner inte diskuterats, eftersom de skulle kräva fördragsändringar.
I stället vill Van Rompuy se ett mera gradvis utformat bötessystem. Enligt paktens regler kan länder som inte lyder tillsägelser om att minska budgetunderskottet till under 3 procent av BNP bestraffas med böter på motsvarande maximalt 0,5 procent av landets BNP. Sådana böter har aldrig utdömts. Van Rompuy menade att ett första bötesstraff skulle kunna utdömas redan när ett land är på väg att bryta mot 3-procentsregeln.
-Tills nu har du bara kunnat bötfällas om du kör mot rött ljus, det vill säga passerar 3-procentsgränsen. Men i fortsättningen ska du också kunna få problem om du kör mot gult ljus, sade ordföranden för Europeiska rådet och dess expertgrupp, den förre belgiske premiärministern Herman Van Rompuy.
LA
