Jobben först bland spanska ordförandeskapets prioriteringar

Spanien blir vid nyåret det första ordförandeland som tar vid sedan EU har utsett en permanent ordförande/president för EU:s toppmöten. Den spanske premiärminister José Luis Rodrigues Zapatero och hans socialistiska regering får i stället chansen att driva de frågor som ordförandeskapet prioriterar. Och främst kommer jobben, enligt den agenda som den spanska regeringen presenterat.
Fortsatta insatser mot den ekonomiska krisen och att skapa nya arbetstillfällen toppar ordförandeskapets agenda. Att skapa nya jobb var också högsta prioritet för de europeiska socialdemokraterna på dess kongress i Prag i förra veckan, där Zapatero som spansk socialistledare deltog. Spanien har för övrigt också den näst högsta arbetslösheten i EU – 19,3 procent i oktober.

Det blir under det spanska ordförandeskapet som en ny Lissabon-strategi för jobb och tillväxt ska utformas. Det nyligen avslutade toppmötet under svenskt ordförandeskap efterlyste i allmänna ordalag en ambitiös strategi, men tog inte notis om protester från EU-parlamentets socialistgrupp och partigruppen de Gröna om att tiden blir för knapp att lägga grunden för en ny tioårig strategi redan vid det planerade vårtoppmötet den 25 mars. Kommissionen får då mycket kort tid på sig att utvärdera de synpunkter som kommit in under det samråd som kommissionen utlyst.

Enligt den spanske statssekreteraren Diego Lopes Garrido, som kommenterade ordförandeskapsprogrammet vid ett offentligt möte i Bryssel förra veckan, kommer Spanien att föreslå att medlemsländernas ansträngningar att nå upp till de nya målsättningar som sätts upp ska övervakas och betygsättas, vilket många länder inte är intresserade av.

På det ekonomiska området har Spanien ärvt en del frågor från Sverige. Bland annat ska formella beslut tas om det av EU-parlamentet kritiserade förslaget om att övervaka det finansiella systemet och att upprätta nya myndigheter för att övervaka banker, värdepapper och försäkringar.

Spanien får också ta över frågan om en samordnad så kallad exit-strategi för insatserna mot den ekonomiska krisen, bland annat hur stödet till banksystemet ska fasas ut. Även om inte den ekonomiska återhämtningen väntas visa resultat förrän tidigast 2011 efterlyste toppmötet i december mer arbete på en exit-strategi av de budgetfinansierade krisåtgärderna. Medlemsländerna är redan överens om att budgetsaneringarna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten måste inledas senast 2011 för att länderna ska kunna sänka budgetunderskotten till maximalt 3 procent av BNP.

Som andra prioritering nämns implementeringen av Lissabonfördraget. Organisationen för EU-ländernas samordnade diplomatiska utrikesrepresentation ska sjösättas liksom lagstiftningen om det så kallade medborgarinitiativet, det vill säga att en miljon namnunderskrifter ska kunna kräva att EU-kommissionen tar initiativ i lagstiftningsfrågor.

Spanien ska också driva något som kallas för medborgarskap, det vill säga att minska gapet mellan medborgarna och EU:s institutioner. Enligt statssekreterare Diego Lopez Garrido kommer Spanien att driva på för en mer ambitiös social agenda. Bland annat kommer Spanien att försöka få det nya heltäckande icke-diskrimineringsdirektivet antaget för att sätta kraft bakom kampen mot våld mot kvinnor.

-Vi vill bekämpa våldet mot kvinnor inte bara på nationell nivå, utan också på europeisk nivå, sade Garrido.

Spanien ska också försöka få fram ett handlingsprogram för hur det så kallade Stockholmsprogrammet för frihet, säkerhet och rättvisa ska kunna antas. Stockholmsprogrammet är hittills bara en viljeinriktning om vad som behöver göras de närmaste fem åren för att bland annat nå fram till en gemensam asylpolitik.

En ytterligare prioritet är att stärka EU:s roll i världen. Spanien vill stärka de transatlantiska relationerna liksom relationerna med Sydamerika. Utöver de EU-toppmöten som Herman Van Rompuy ska leda planerar Spanien en lång rad bilaterala toppmöten, bland andra ett EU-USA-toppmöte, ett EU-Ryssland-toppmöte, ett EU-Kanada-toppmöte, ett EU-Medelhavs-toppmöte, ett EU-Sydamerika-toppmöte och för första gången ett EU-Marocko-toppmöte.

Under det spanska ordförandeskapet kommer också reflektionsgruppen om framtidens EU, som leds av de förre spanske premiärministern Felipe González, att lägga fram sin rapport med slutsatser om EU fram till 2030 – inte minst handlar det om hur stort EU egentligen kan bli.
LA