EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kommer den 4 juni att träffa parterna på den europeiska arbetsmarknaden för att diskutera följderna av den ekonomiska krisen. Kravet om ett möte ställdes av Europafacket efter de hårda nedskärningar som EU:s finansministrar avkrävde Spanien och Portugal. Arbetsgivarorganisationen Business Europe stöder kravet och har kommit överens med de fackliga företrädarna om krav som ska ställas vid mötet.
I ett brev till Barroso varnade Europafackets generalsekreterare John Monks för att de hårda nedskärningar som nu ställs på främst euroländerna kan komma att strypa den svaga återhämtningen från den värsta recession som upplevts sedan 30-talet. Budskapet var att inte dra tillbaka stimulansåtgärderna för tidigt i panik innan ekonomin repar sig. I brevet krävde Monks ett extra så kallat socialt toppmöte mellan arbetsmarknadernas parter och EU. Det blir nu ett möte med Barroso på fredag.
Europafackets styrelsemöte i Bryssel den 1-2 juni väntas ställa sig bakom de gemensamma krav som Business Europe har anslutits sig till. Kraven inriktas på utformningen av EU 2020-strategin efter den finansiella och ekonomiska krisen som lett till en social kris med hög arbetslöshet som följd.
I det gemensamma ställningstagandet med arbetsgivarna om EU 2020-strategin sägs att utmaningarna som fanns år 2000 då Lissabonstrategin sattes upp kvarstår, men att krisen avsevärt ökat behovet av att hantera dessa utmaningar i en sammanhängande och seriös politisk agenda för EU. Huvudmålet måste vara en hållbar utvecklingsväg samt en snabb återhämtning till fler och bättre jobb tillsammans med säkerställandet av en finanspolitisk hållbarhet.
Det sägs att det är viktigt att lärdomarna av den ekonomiska och finansiella krisen beaktas, vilket innebär att det behövs en reformering av det globala finansiella systemet för att främja stabilitet och för att få en finansiell sektor som verkar för ekonomin och inte tvärtom.
Detta innebär att jobbkrisen måste bemötas och att tillväxtdynamiken måste förbättras för att skapa fler och bättre jobb. Därför är det viktigt att förbättra konkurrenskraften genom innovation, teknologi och produktivitet. Det är här viktigt att effektivt mobilisera EU:s humankapital och företags uppfinningsrikedom.
Följande policyprioriteringar krävs:
* En strategi för inträde i en ny tillväxtekonomi ska kombineras med en så kallad exit-strategi från krisinsatserna.
* Kunskapstriangeln utbildning, forskning och innovation ska främjas.
* Anställningsregler och socialpolitik ska utformas för att säkerställa en optimal balans mellan flexibilitet och säkerhet för alla anställningsformer.
* Samhället ska ge sitt stöd bland annat genom tillgång till effektiva offentliga tjänster av hög kvalitet.
Även om medlemsländerna har huvudansvaret för införandet av strukturella reformer krävs ett lämpligt europeiskt ramverk för att införandet ska ske på ett samordnat och konsekvent sätt. Avsaknaden av ett sådant ramverk var en av huvudorsakerna till att Lissabonstrategin inte uppnådde förväntat resultat. I den nya strategin måste tonvikt läggas på benchmarking. Dessutom bör kommissionen övervaka utvecklingen, kräver parterna. Det senare är kritik mot EU:s stats- och regeringschefer som i stället vill låta rådet, det vill säga de själva, övervaka hur länderna sköter sig.
Parterna är helt överens om att en förutsättning för att de nya styrmekanismerna ska vara framgångsrika kräver en större inblandning av arbetsmarknadens parter på alla nivåer.
Europafacket ska dessutom överlämna ett särskilt dokument till Europeiska rådets möte i juni, då den nya EU 2020-trategin ska antas.
På Europafackets styrelsemöte, som leds av LO-chefen Wanja Lundby-Wedin, finns också ett förslag om att facket ska enas om en strategi för stridsåtgärder mot de sociala nedskärningar och lönesänkningar som genomförs i olika euroländer. Europafacket har hittills övervägt en europeisk aktionsdag centrerad till Bryssel med demonstrationer i en del andra huvudstäder.
LA
