Det ska bli lättare att söka sjukhusvård i andra EU-länder, men det kommer ändå att krävas förhandsbesked från försäkringskassan för att få vården betald i efterskott. Det är den huvudsakliga innebörden i den kompromiss som en majoritet av EU:s socialministrar ställde sig bakom på tisdagen. Efter två års förhandlingar ingick socialministrarna en så kallad politisk överenskommelse om det så kallade patientrörlighetsdirektivet, som EU-kommissionen lade fram i juli 2008.
Socialministrarna enades om att patienter har rätt att söka sjukhusvård i vilken annan medlemsstat som helst och kunna ansöka om att få kostnaderna återbetalda av försäkringskassan i det egna landet. Men en rad skyddsklausuler i det föreslagna direktivet betyder att en patient måste söka ”förhandsbesked” från försäkringskassan om ersättning för kostnaderna för sjukvården, uppehället och resorna till och från det andra landet. Ett land kan till exempel säga nej om det egna sjukvårdssystemet destabiliseras eller om kvalitén och säkerheten i vården i ett annat land inte kan garanteras. Kravet om förhandsbesked gäller bara sjukhusvård eller vård som kräver specialiserad utrustning.
Vid ett godkännande från försäkringskassan har dock patienten bara rätt till en ersättning som motsvarar vad samma vård skulle ha kostat i det egna landet. Så till exempel om en polack får en operation i Tyskland kan han eller hon bara få ersättning för vad en sådan operation skulle ha kostat i Polen.
EU-parlamentets majoritet med konservativa och liberala ledamöter i spetsen godkände direktivet i april förra året och om det nya parlamentet håller fast vid det tidigare beslutet är det i praktiken klart att rätten till vård utomlands kommer att kräva förhandsbesked.
Sverige misslyckades under sin ordförandeperiod att nå en överenskommelse i ministerrådet, trots att det var en av regeringens mest prioriterade frågor. Spanien, som då var med och fällde ett beslut, drev nu som ordförandeland på för att nå en kompromiss sedan frågan om vårdkostnader för pensionärer som flyttat till ett annat EU-land lösts. Det har handlat om vem som ska stå för kostnader när till exempel svenska pensionärer bosatt sig på spanska solkusten och där söker vård. Det blir nu hemlandet, där personen betalat skatt till det sociala systemet under sina aktiva år, som ska betala.
Behovet av ett patientrörlighetsdirektiv, som klargör reglerna, har funnits allt sedan 1998 på grund av EG-domstolens därefter upprepade domslut, som gav patienter, som sökt vård i andra EU-länder, rätt till ersättning i efterhand från det egna landets sjukvårdssystem. Om ministerrådet och EU-parlamentet kan enas om patientrörlighetsdirektivet betyder det att medlemsländerna återtagit kontrollen över rätten att få sjukvård i andra länder betald i efterhand.
EU-parlamentets utskott för hälsofrågor ska närmast behandla direktivförslaget och hela parlamentet ska rösta en andra gång i höst.
LA
