EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutade på torsdagens toppmöte i Bryssel att hälsotillståndet för 25 stora europeiska banker ska redovisas offentligt i mitten av juli. Fram till dess ska bankerna utsättas för så kallade ”stresstester” för att det ska gå att bedöma deras soliditet och motståndskraft mot nya kriser. Samtidigt har alla medlemsländer, utom Tjeckien, enats om att nationellt införa skatter eller avgifter på bankernas vinster.
Det var de mest konkreta besluten på toppmötet utöver beskedet att Island får börja förhandla om medlemskap i EU och att Estland välkomnas som nästa euroland, det 17:e.
Den stora stridsfrågan på toppmötet var om resultatet av ”stresstesterna” på bankerna skulle publiceras eller inte. Ordförandelandet Spaniens premiärminister José Luis Zapatero och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso drev på för största möjliga öppenhet efter den senaste tidens marknadsspekulationer om att europeiska banker, främst spanska, skulle vara illa ute och i behov av nya brandkårsutryckningar från regeringarna. Tyskland och Österrike, som har många regionala banker motsatte sig i det längsta beslutet, men accepterade till sist en kompromiss som sade att testet inte skulle gälla alla banker, utan bara de största.
-Det finns ingenting bättre än öppenhet för att visa soliditet och skapa förtroende och därmed tillbakavisa alla ogrundade rykten, sade Zapatero på en presskonferens.
Det fanns också enighet bland länderna om att skattebetalarna inte ska behöva stå för kostnaderna för nästa bankkris, utan bankerna själva. Samtliga länder, utom Tjeckien, sade sig vara beredda att bygga upp nationella fonder genom skatter eller avgifter på bankernas vinster som buffert för att klara kommande bankkriser. Sverige har redan infört en sådan bankavgift som kan komma att stå som modell för de länder som vill.
Några länder ville också införa skatter på finansiella transaktioner, men Sverige och andra länder sade nej.
-Vi är det enda land i EU som infört en skatt på finansiella transaktioner, men vi har också avskaffat den. eftersom transaktionerna sökte sig andra vägar, sade statsminister Fredrik Reinfeldt.
Men länderna gick ändå med på att EU skulle undersöka om det var möjligt att nå en uppgörelse vid nästa veckas G 20-möte i Toronto om en global skatt på finansiella transaktioner, utöver förslaget om skatter och avgifter på bankerna. Reinfeldt trodde inte att det skulle bli möjligt, eftersom många länder utanför EU säger nej till en skatt på transaktioner.
Eurokrisen och spekulationerna mot Grekland och andra euroländer har avslöjat svagheten i den ekonomiska styrningen och övervakningen av euroländerna. En koordinering av den ekonomiska politiken är en avgörande och brådskande prioritet, heter det i toppmötets slutsatser.
EU-toppmötet i oktober kommer att fatta beslut om en ökad ekonomisk styrning av främst euroländernas ekonomier och om skärpningar av stabilitets- och tillväxtpaktens regler så att det ska bli lättare att utdöma sanktioner mot dem som bryter mot reglerna om för höga budgetunderskott. Men redan vid torsdagens toppmöte fanns enighet om att en ny typ av ”mjukare” sanktioner skulle kunna utdömas i ett tidigare skede när ett lands budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Reglerna skulle kunna gälla alla EU-länder, utom Danmark och Storbritannien som har ett formellt undantag från att delta i EMU. Budgetdisciplinen måste tillämpas fullt ut, säger toppmötet.
EU-länderna var också ense om att på vårkanten skicka in budgetprognoserna för kommande år till EU-kommissionen så att en tidig bedömning kan göras om länderna riskerar att bryta mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Storbritanniens premiärminister David Cameron markerade dock som väntat att EU inte kommer att få se några budgetpapper från London förrän de har lagts på underhusets bord.
Som väntat godkändes också förslaget om att ge Eurostat fullständig självständighet och ökade befogenheter att kontrollera det statistiska underlaget i ländernas finansministerier.
I jobb- och tillväxtstrategin EU 2020 antogs som väntat de fem övergripande mål, som vi redovisat i en tidigare artikel nedan på denna sida. Men det som särskilt framhålls i riktlinjerna är stabila offentliga finanser, bland annat uppmanas medlemsländerna att reformera sina pensionssystem (vilket Sverige för övrigt redan gjort). Länder som är föremål för överträdelseförfaranden på grund av för höga budgetunderskott, det vill säga samtliga EU-länder utom Sverige, Estland och Luxemburg, uppmanas att sanera budgetunderskotten och nå de uppsatta målen utan dröjsmål.
”Alla länder är redo, om nödvändigt, att vidta ytterligare åtgärder för att konsolidera sina budgetar”, heter det.
Statsminister Fredrik Reinfeldt sade sig vara skrämd över de stora budgetunderskotten i andra länder. Han tillstod att det finns en risk för att de stora nedskärningar, som väntas runt om i EU, kan få negativa följder för Sverige med minskad efterfrågan som följd, om inte den kan balanseras genom ökad export till främst den asiatiska marknaden.
Europafacket och de andra parterna på den europeiska arbetsmarknaden varnade inför toppmötet att budgetnedskärningarna hotar efterfrågan och tillväxten och därmed den ekonomiska återhämtningen i hela Europa.
Lennart Anebäck, Bryssel
